En vaginprovtagning är ett medicinskt förfarande som låter läkare ta ett litet prov från insidan av en kvinnas vagina. Detta prov består av små celler som läkare kan undersöka under ett instrument som kallas en mikroskop. Genom att titta på dessa celler kan läkare leta efter infektioner eller hälsoproblem som kan finnas.
Vaginalprover spelar en viktig roll i kvinnors hälsa. De kan hjälpa till att upptäcka olika typer av infektioner. Några av dessa infektioner är bakteriell vaginös, svampinfektioner och smittsamma infektioner som overförs seksuellt, ofta kallade för STD:er. Några STD:er är klamydia och gonorré. Opassande behandling är mycket smärtsam, obehaglig och kan leda till livshotande komplikationer.
Vaginalprov kan också upptäcka abnorma celler som kan indikera cervicalcancer. Cervicalcancer är en cancer av livmodshalsan, som är en del av kvinnans reproduktiva system. Tidig upptäckt av cervicalcancer är avgörande eftersom det ger kvinnor en större sannolikhet att få effektiv behandling och bibehålla sin hälsa.
En bekkenundersökning, som är en särskild medicinsk undersökning där cellprov tas från vaginom. Denna undersökning testar kvinnans reproduktiva organ för att se till att allt är friskt. I början av bekkenundersökningen kommer läkaren att använda en liten bomullstippe – liknande en lång cottonspade – för att ta ett prov av celler inuti vaginom.
Vaginalprovet tar väldigt lite tid och är smärtfritt. Det brukar ta bara några sekunder. Det kan känna sig lite otillräckligt eller konstigt, men det är en mycket enkel och viktig test som ger hälsovardspersonalen mycket information om kvinnans reproduktiv hälsa.
I detta scenario kommer läkaren att hjälpa kvinnan att sitta och ligga bekvämt på en undersökningsbord för bekkenundersökningen. Kvinnan kommer att ligga tillbaka och placera sina fötter i apparater som kallas för ställbrädor. Du kanske tror att det kan kännas lite otillfredsställande på första ögonblicket, men detta är en nödvändig del av undersökningen för att göra det enklare för läkaren att utföra sitt arbete.
Om testresultaten är abnorma, kan det betyda att det finns en infektion eller abnorma celler närvarande, och ytterligare tester (och möjligen behandling) krävs. Om en infektion upptäcks kan en hälsovårdare eventuellt föreskriva medicin, som antibiotika eller antifungala kräm, för att hjälpa kroppen att bli av med infektionen. Om abnorma celler har hittats kan ytterligare tester – som t.ex. ett PAP-test eller kolposkopi – föreslås för att få mer information om situationen.